Vilka arvoden & ersättning en styrelseledamot ska erhålla beror på en rad olika faktorer. Arbetsinsatsen, storleken på företaget och i vilken fas i utvecklingen bolaget är, påverkar nivån som ersättningen läggs. Arvodet betalas ut som en tjänst och är skattepliktigt. Aktiebolaget som utbetalar styrelsearvodet är den som ska dra av skatten och betala arbetsgivaravgifter. Det går också att ersätta en styrelseledamot med annat än pengar. Det kan vara tjänster, förmåner av olika slag, med mera.

Styrelsens arvode i ett mindre företag

Ett mindre företag som omsätter 20 – 50 miljoner kronor, väljer för det mesta att ha en riktigt styrelse och externt anlitade styrelseledamöter. Då bör arvoden & ersättning även vara marknadsmässiga. Hur många timmar som går åt för att jobba med bolaget varierar beroende på en rad faktorer. Men i snitt är det rimligt att anta att det krävs av en person att lägga ner cirka 40 – 50 timmar per år på ett styrelseuppdrag. Det kan röra sig om fyra till sex möten per år, till det läggs också resor till möten, telefonsamtal och mailkonversationer. Avvikelser från det här bör naturligtvis regleras med rimliga tillägg eller avdrag från grundersättningen.

Styrelsearvoden i större företagArvode och ersättning

I ett större företag varierar arvodena för styrelsemedlemmar även där. Olika bolag har varierande krav på kompetens och även den tid som ska avsättas för uppdraget. Företag som är i en en tillväxtfas eller har stora utmaningar framför sig, behöver en mycket kompetent styrelse med kapacitet att lägga ner mycket tid på arbetet i företaget. En vanlig utgångspunkt man brukar ha är den verkställande direktörens lön. Ersättningen till en styrelseledamot kan exempelvis vara mellan 5 och 10 procent av VD-lönen. En styrelseordförande bör ha minst det dubbla arvodet och det brukar kunna ligga någonstans vid 15 – 20 procent av VD:ns lön.

Olika typer av ersättningar

Många ägare ersätter också styrelseledamöterna med aktier eller optioner i företaget. Hur aktieägarna än resonerar här är det viktigt att se styrelsearvodet som ett tecken på att ägarna värdesätter styrelsens arbete. Ett styrelseuppdrag kan vara krävande och för få in rätt kompetens måste också ersättningen ligga på en rimlig nivå. Annars kan ett bolag inte heller förutsätta att kunnig expertis vill ha styrelseuppdraget. Det kan också vara en signal om att ägarna kräver en gedigen arbetsinsats av uppdragstagaren och därmed också förväntar sig konkreta resultat av styrelsearbetet. Det är klokt att se arvodet som en investering i vilket det också finns ett avkastningskrav.

När styrelsemedlemmarna bli ägare

Vill ett företag öka kapitalet i bolaget går det att göra en nyemission. Då ökas antalet aktier och aktieägarna erbjuds att teckna dem. Befintliga aktieägare har förtur. I en riktad nyemission bestämmer istället ägarna vart nyemissionen ska riktas. Detta kan vara ett sätt att få in styrelseledamöterna som ägare i bolaget och ge dem en förhoppningsvis lukrativ förmån. Ägarfördelningen blir då annorlunda och de nuvarande ägarnas andel minskas medan styrelsen fått förmånen att bli en del av bolaget. En köpoption kan också vara en bra förmån för en styrelsemedlem. En sådan innebär att personen har rätt att köpa en aktie till ett fast pris i framtiden. Om aktien stiger i värde under tiden är det en god affär för styrelsen.