Semester är en betald ledighet, som alla anställda har rätt till enligt lag. Semestern ska minst uppgå till 25 dagar per år, och 20 av dessa dagar ska kunna tas ut i en sammanhängande period under sommaren.

En anställd har även rätt att spara upp till fem semesterdagar för att ta en längre semester ett annat år. Genom kollektivavtal eller personliga anställningsavtal kan man också komma överens om längre semester, eller andra villkor.

Semesterlagen ger alla rätt till semesterSemester

De svenska reglerna för semester finns i semesterlagen från 1977. Den säger följande:

  • Alla anställda som börjar före 31 augusti har rätt till 25 dagars semester.
  • Den som anställs senare än 31 augusti har rätt till 5 dagar det år den börjar sin anställning.
  • Intjänandeperiod för semester är enligt lagen 1 april – 31 mars.
  • Om inget annat avtalats har den anställda rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under sommarperioden juni till augusti.
  • All semesterledighet räknas i hela dagar. Det går därför inte att ta ut halva semesterdagar.
  • För den som normalt arbetar måndag till fredag räknas inte lördag, söndag eller andra helgdagar som semester.

För vissa delar i semesterlagen kan man avtala om andra villkor genom kollektivavtal eller personligt anställningsavtal.

Spara semester till kommande semesterår

Semester

Har man mer än 20 dagars semester har man rätt att spara resterande dagar för att ta ut en längre semester ett annat år. Enligt semesterlagen får man högst spara fem dagar per år, men om den som har fler dagar sparade kan avtala med sin arbetsgivare om att få spara fler. Arbetsgivaren har dock ingen skyldighet att bevilja detta. Dagar som sparats med stöd i Semesterlagen ska tas ut före dagar som har sparats med stöd i kollektivavtalet.

Detta gäller dock bara betald semester. Det är inte möjligt att spara obetalda semesterdagar, och man får heller inte spara dagar samma år som man tar ut sparade dagar. Sparade semesterdagar måste tas ut inom fem år, och den som byter arbetsgivare har inte rätt att ta med sig sina sparade dagar till den nya arbetsgivaren, utan dessa betalas då ut som semesterersättning när man slutar.

Semesterlön och semestertillägg

Semesterlön består av veckolön eller månadslön, inklusive fasta lönetillägg plus semestertillägg. För anställda med månadslön är semestertillägget 0,43 procent av månadslönen per dag, och för anställda med veckolön är tillägget 1,82 procent av veckolönen. Detta gäller om du använder sammalöneregel, som säger att semesterlönen består av den aktuella vecko- eller månadslönen, fasta lönetillägg som skift- eller jourtillägg, samt semestertillägg.

För anställda med en rörlig del av lönen, till exempel provision, gäller att dessa delar beräknas med 12 procent av den sammanlagda rörliga lön som utbetalats under semesteråret. Om dina anställda inte har någon fast lönedel måste procentregeln användas. Den rörliga semesterlönen ska betalas ut senast en månad efter semesterårets slut, medan den vanliga semesterlönen betalas ut i samband med uttaget av semesterdagarna.

Förskottssemester

Semester ska tjänas in innan den kan tas ut. En person som är nyanställd kan dock ta ut förskottssemester. Denna semester, som inte är intjänad ännu, ska sedan arbetas in. Om den anställde slutar innan semestern är inarbetad blir hen återbetalningsskyldig. Oftast löses detta genom ett avdrag på lönen.

Semesterersättning och byte av arbetsgivare

En anställd som inte tar ut semesterdagar får semesterersättning istället. Detta gäller också den som är anställd en kortare tid, till exempel en sommarvikarie.

Semesterersättning blir framför allt aktuellt när en anställd slutar. Hen har då rätt till ersättning för semester som intjänats under innevarande år, semester som återstår för innevarande år och sparad semester från tidigare år. Man får alltså inte ta med sig sparad semester till sin nya arbetsgivare. Intjänad semester och återstående semester ersätts på samma sätt som semesterlön. Semesterersättningen ska betalas ut senast en månad efter anställningen har upphört. Man har vanligtvis inte rätt till semesterledighet hos sin nya arbetsgivare om man byter jobb under året, om man inte börjar efter den 31 augusti. I så fall har man rätt till fem semesterdagar under innevarande semesterår.

De viktigaste punkterna i texten sammanfattas i den här videon.

Semester – sammanfattning

  • Semester är betald ledighet.
  • Alla anställda har rätt till 25 dagars semester, varav 20 dagar ska kunna tas ut i en sammanhängande period under sommaren.
  • Semester tjänas in under perioden 1 april till 31 mars.
  • Den som inte har tjänat in sin semester kan ta ut semesterdagar i förskott. Man blir dock återbetalningsskyldig om man slutar innan man arbetat in dessa dagar.
  • Det är möjligt att spara fem semesterdagar per år, i upp till fem år.
  • Den som blir sjuk under semestern kan sjukskriva sig. Samma regler gäller som vid vanlig sjukskrivning.

Hur lång semester har man rätt till?

Enligt Semesterlagen har den anställde rätt till 25 dagars betald semester, av vilka 20 dagar ska kunna tas ut i en sammanhängande period under sommaren. Detta gäller för den som har arbetat heltid under året.

Har en timanställd rätt till semester?

Semesterlagen (1977:480) ger alla anställda i Sverige rätt till semester, även timanställda. Hur många semesterdagar den timanställde har rätt till beror på hur mycket hen arbetade under perioden 1 april till 31 mars. Intjänandeperioden börjar alltså året innan semestern kan tas ut.

Hur mycket semester får man spara?

Det är möjligt att spara högst fem semesterdagar per år, och dessa får sparas i högst fem år. Det är inte tillåtet att spara semesterdagar under ett år då man tar ut sparade semesterdagar från ett tidigare år.

Vad händer om en anställd blir sjuk på semestern?

En anställd som blir sjuk, och t.ex. tvingas ställa in en resa, kan sjukanmäla sig, och på detta sätt inte förbruka semesterdagar. Reglerna för detta fungerar på samma sätt som vid vanlig sjukskrivning. Arbetsgivaren betalar sjuklön under dag 2 till 14, därefter krävs ett sjukintyg från läkare.