ArbetsmiljöArbetsmiljö är en stor och omfattande fråga som berör alla arbetsplatser och företag. Under 1900-talets andra hälft utvecklades lagar kring arbetsmiljö och det var väl tur det. Om man tittar på filmer från tidigt 1900-tal och de arbetsförhållanden som människor hade så inser man vikten av lagar och regler kring säkerhet och skydd, kemikalier och liknande men även kring psykisk hälsa på arbetsplatsen.

Arbetsmiljölagen styr över chefen

Arbetsmiljölagen (AML) röstades igenom i Riksdagen 1977. Tanken bakom lagen är att förebygga psykisk ohälsa och olyckstillbud på arbetsplatsen för att skapa en trygg och säker arbetsmiljö. Ansvaret för detta ligger hos arbetsgivaren men man ska i samråd med anställda verka för att arbetsmiljön blir den bästa tänkbara. Från början gällde lagen främst säkerheten på arbetsplatsen. Så småningom utvecklades arbetsmiljölagen till att omfatta även psykisk ohälsa. Nu mer omfattar lagen även interiör och miljöpåverkan i form av kemikalier och allergener och så vidare. Lagen breddas allteftersom tiden går. I vissa fall kan kanske arbetsmiljölagarna te sig en aning överdrivna och mer till skada än nytta.

Arbetsmiljölagen på gott och ont

Arbetsmiljölagarna kan ibland skapa vad som tycks vara onödiga svårigheter. Det kan till exempel handla om arbetsmiljön för sotare. Reglerna för skyddsutrustning blir allt hårdare vilket ställer krav på fastighetsägaren. I de fall fastighetsägaren inte ordnar med skyddsutrustning på taken där sotaren har sin arbetsmiljö, så drabbas fastighetsägaren av eldningsförbud. Detta är ett exempel på ett sånt tillfälle då man kan uppleva arbetsmiljölagarna problematiska. Men sotaren däremot ser naturligtvis helst att arbetsmiljön är så trygg som den kan vara. En van och erfaren sotare kanske kan blunda för att säkerhetsåtgärderna inte genomförts. Dock skulle sotaren bryta mot arbetsmiljölagen om han gick upp på ett tak där säkerheten inte åtgärdats.

Lagen och försäkringarna

Om sotaren i exemplet ovan ser genom fingrarna angående den bristande säkerheten på det tak där han ska jobba så kommer inte försäkringen att gälla om något skulle hända. Det är alltså den risk sotaren tar så att bryta mot arbetsmiljölagarna har allvarliga konsekvenser. Skulle sotaren ramla ner från taket och bli invalidiserad så är det han själv som får klara kostnaderna för sin framtid. Innan AML röstades igenom 1977 så dog folk som flugor på sina arbetsplatser. Även om lagarna kan upplevas som hinder för den personliga friheten så fyller de sin funktion framförallt i försäkringshänseende. Ett försäkringsbolag tillåter inte att någon ser mellan fingrarna vad gäller säkerheten på arbetsplatsen.

Skyddsombud och Arbetmiljöverket

Arbetsmiljölagen är till för att skapa en så optimal arbetsmiljö som möjligt. Det gäller även lokaler och interiör. Till exempel blir det allt vanligare med ljuddämpande åtgärder på arbetsplatserna. Man försöker eliminera onödig användning av kemikalier och ersätta med sundare alternativ och så vidare. Även den psykosociala arbetsmiljön är viktig. Hur mår personalen på arbetsplatsen? Är det någon som utsätts för mobbing? Den här typen av problem kan vara svårare att upptäcka men det är absolut ett problem som faller under arbetsmiljölagen. På stora arbetsplatser brukar man ha speciella skyddsombud till vilka man vänder sig med klagomål och förslag på åtgärder. Annars är det Arbetsmiljöverket man vänder sig till om inte arbetsgivaren tar itu med problem som påpekats.