Om en privatperson säljer något till någon, eller om en näringsidkare säljer varor till en köpare, är det bestämmelserna i köplagen som gäller. Denna lag är inte tvingande, vilket betyder att både den som köper och den som säljer kan enas om något annat än det som står i lagen. Bestämmelserna kan se olika ut beroende om en vara köps av en privatperson eller ett företag. Företaget har fler åtaganden än en privatperson.

Allmänt om köplagen

I köplagen står det om de rättigheter och skyldigheter som en köpare och en säljare har vid ett köp. Om säljaren alltså till exempel har en leverantör, skrivs det inte om det i denna lag. Lagen beskriver bara köp av lös egendom. Köplagen är heller inte tvingande. Den är dispositiv. Det betyder att köparen och säljaren kan komma överens om andra avtal än de som står i köplagen, och då är det de överenskomna avtalen som gäller. Vissa undantag finns. Om det som säljs är både tjänst och vara, är det inte självklart att parterna kan använda sig av köplagen. Men blir det tvist brukar en domstol ändå göra sin bedömning med köplagen som bas.

Vad är ett köp?

Ett köp är det så fort köpare och säljare är överens om att det är ett köp som görs. Även muntliga köpavtal gäller. Varan ska lämnas över till köparen i den lokal köpare och säljare kommit överens om köpet, vanligtvis affärslokalen. Köparen hämtar alltså varan hos säljaren. Den är lämnad när köparen tagit emot det som ska köpas. Detta kallas i facktermer för platsköp. Ett köp kan också vara ett distansköp, och då anses den lämnad när transportören, även om det inte är försäljaren, tar emot den. Men enligt köplagen kan alltså köpare och säljare komma överens om något annat. Köpet räknas som ett kontantköp, det vill säga köparen betalar och säljaren levererar.

Några av säljarens skyldigheter

Säljaren kan begå avtalsbrott genom dröjsmål – att produkten inte levereras alls eller i tid. Annars kan köparen häva köpet eller kräva skadestånd. Det gäller också när produkten inte stämmer överens med det som utlovats, alltså att det är fel på varan. Exempelvis kvalitet och funktion ska motsvara det som det var avtalat. En köpare kan reklamera en vara, men det måste göras inom en rimlig tid efter att felet upptäckts. Reklamering ska göras inom två år, om garanti inte finns. Köparen kan kräva att produkten rättas till, skadestånd, hålla inne betalningen eller häva köpet om säljaren inte följer lagen. Säljaren kan å sin sida erbjuda en ny produkt eller prisavdrag.

En del av köparens skyldigheter

Om priset inte satts på förhand, ska köparen betala skälig pris. Köparen ska betala då säljaren vill, och då måste köparen få varan. Köparen måste vara med på köpet och hämta och ta emot produkten. Gör köparen inte det, kan säljaren kräva betalning, medverkan, ränta, skadestånd eller häva köpet. Om köparen tagit produkten men inte betalat, måste säljaren ha sagt att varan kan tas tillbaka på något sätt. Om säljaren ger uppskov med betalning, kan säljaren inte kräva pengarna innan överenskommen tid. Om köparen begått avtalsbrott kan säljaren behålla varan. Konsumentlagen gäller före köplagen. Vill du läsa hela köplagen, finns den på riksdagens hemsida.