Bokföringslagen

Bokföringslagen är den lag som reglerar vem som är skyldig att bokföra samt när och hur bokföringen ska ske. Lagen gäller fysiska och juridiska personer som bedriver näringsverksamhet, och också föreningar, stiftelser och andra, beroende på tillgångarnas värde.

Som bokföringsskyldig är det det viktigt att känna till vad lagen kräver för att företaget eller verksamheten ska bedrivas på korrekt vis. Samtidigt är det också viktigt att veta att alla bestämmelser krings årsbokslut och årsredovisning inte återfinns i bokföringslagen. Den som är skyldig att föra bok bör därför även känna till Årsredovisningslagen.

En viktig princip i Bokföringslagen är att bokföringen ska följa god redovisningssed. Vad som är god redovisningssed specificeras dock inte i någon lag. Det är istället Bokföringsnämnden, som är en statlig myndighet, som ansvarar för att utveckla god redovisningssed.

Vad regleras i Bokföringslagen?

I den svenska Bokföringslagen (förkortat BFL), lag 1999:1078, finns bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig och hur bokföringsskyldiga personer ska sköta sin bokföring. Här regleras bland annat hur bokföringen ska läggas upp, presenteras, avslutas och arkiveras. Lagen gäller både fysiska personer (individer) och juridiska personer (företag, föreningar etc.).

Alla som bedriver näringsverksamhet är skyldiga att upprätta en bokföring, oberoende av verksamhetens omfattning eller företagsform. Även småföretagare ska alltså följa lagen, och det är alltid du som företagare som är ansvarig för att bokföringen sköts korrekt – detta gäller även om du anlitar en konsult som hjälper dig med din bokföring.

När ska bokföring ske?

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast dagen efter att de skett, såvida inte den dagen är en lördag, söndag eller helgdag. Då kan transaktionen bokföras på måndagen.

Kontanta in- och utbetalningar avser inte bara betalningar med kontanter, utan även med kreditkort, Swish eller liknande. Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske, vilket innebär att de ska föras in i boken så snart som det finns tillräckligt underlag för att upprätta en riktig bokföring. Att skjuta upp bokföringen får alltså göras, om det är förenligt med god redovisningssed. Hur länge redovisningen kan skjutas upp beror på företagets nettoomsättning.

Skyldiga att bokföra enligt lagen

En fysisk person som driver en näringsverksamhet är bokföringsskyldig för verksamheten. Bokföringsskyldigheten gäller inte enbart för företag, utan även för ideella föreningar, stiftelser, registrerade trossamfund och samfällighetsföreningar. Detta beror på värdet av tillgångarna, som ska överstiga ett visst belopp för att bokföringsskyldigheten ska inträda.

Bokföringsskyldigheten kan upphöra om tillgångarna under flera räkenskapsår är lägre än beloppsgränsen. Lagen innehåller även bestämmelser som gäller näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och svenska eller utländska medborgare som är bosatta i utlandet.

Bokföringslagen omfattar dock inte alla typer av verksamheter. Exempel på juridiska personer som inte är bokföringsskyldiga enligt lagen är stat, kommuner, landsting, kommunförbund och regionförbund. Inte heller konkursbon är skyldiga att bokföra.

Att tänka på som företagare

Bokföringsskyldigheten innebär att företaget ska:

• bokföra alla affärshändelser löpande,
• se till att det finns verifikationer för alla affärshändelser,
• bevara all räkenskapsinformation,
• upprätta en balansräkning,
• avsluta den löpande bokföringen i enlighet med bestämmelserna i lagen.

De bokförda affärshändelserna ska kunna presenteras i den ordning de registrerats, och det är detta som utgör grundbokföringen. På så sätt kan man få en överblick över verksamhetens förlopp. Kontanta in- och utbetalningar ska enligt de grundläggande bestämmelserna i lagen ha blivit bokförda senast påföljande arbetsdag, och i övrigt ska affärshändelser bokföras så snart detta kan göras (om det inte finns särskilda skäl).

Förutom grundbok ska det även finnas en huvudbok, där affärshändelser registreras i systematisk ordning. Alla underlag till bokföringen ska sparas i 7 år.

Bokföringslagen – sammanfattning

• Bokföringslagen reglerar vem som är bokföringsskyldig, samt hur och när bokföringen ska ske.
• Alla som driver en näringsverksamhet är skyldiga att bokföra.
• Grundregeln är att kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast dagen efter att de inträffat, medan övriga affärshändelser ska bokföras så snart det är möjligt, dock senast månaden efter att de inträffat.
• Den som bryter mot bestämmelserna i Bokföringslagen kan dömas för bokföringsbrott.

Begrepp som förekommer i Bokföringslagen

• Räkenskapsår är en benämning för ett företags verksamhetsår, vilket normalt sammanfaller med ett kalenderår.
• Kalenderår gäller för enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag, eftersom verksamheten beskattas i samband med privat självdeklaration. När ett bokföringsskyldigt företag startar sin verksamhet, eller när bokföringsskyldigheten upphör, kan räkenskapsåret omfatta kortare tid än 12 månader.
• En bokföringspost definieras i lagen som ”varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen”.
• Affärshändelser är alla förändringar i storlek och sammansättning av ett företags förmögenhet, som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden. Exempel på affärshändelser är in- och utbetalningar, fordringar och skulder, samt egna uttag ur eller tillskott till verksamheten.
• Verifikationer är uppgifter som dokumenterar affärshändelserna i företaget. En verifikation kan till exempel vara ett kvitto.