3:12 regeln syftar till att förhindra att en löntagare som har ett eget företag betalar lägre skatt på sin lön än de löntagare som inte har ett företag. Reglerna som omgärdar detta är tekniskt komplicerade; de räknas som bland de mest komplicerade beskattningsreglerna för fysiska personer.
Hur mycket en löntagare i Sverige får betala i skatt på sin inkomst beror på inkomstnivån. Ju högre inkomst, desto större andel av inkomsten betalas i skatt. För inkomster av kapital gäller däremot en platt skatt på 30 %. Detta innebär, rent teoretiskt, att en löntagare som har ett eget företag kan välja att fakturera arbetsgivaren och få betalt i form av aktieutdelning, vilket då skulle innebära att löneinkomst omvandlas till inkomst av kapital, vilket resulterar i lägre skatt.
Namnet 3:12 regeln kommer av att dessa bestämmelser tidigare fanns i 3 § 12 momentet i lagen om statlig inkomstskatt. Idag återfinns de i kapitel 56 och 57 i inkomstskattelagen. Så här lyder 57 kapitlet, § 2, första stycket:
2 § Utdelning och kapitalvinst på kvalificerade andelar ska hos fysiska personer i den omfattning som anges i 20-22 §§ tas upp i inkomstslaget tjänst i stället för i inkomstslaget kapital. Som utdelning behandlas även vinst vid minskning av aktiekapital med indragning av aktier och vinst vid överlåtelse till ett aktiebolag av dess egna aktier.
Reglerna gäller för fåmansbolag, som utgör majoriteten av alla företag i Sverige.
Hur fungerar 3:12 regeln?
Reglerna i 56 och 57 kapitlet i inkomstskattelagen stipulerar att småföretagare delar upp sina inkomster i de två inkomstslagen 1. inkomst av tjänst och 2. inkomst av kapital. Inkomster av tjänst beskattas sedan enligt samma skattesats som inkomst av arbete.
Äger man ett aktiebolag kan man teoretiskt sett fakturera företaget man är anställd hos, och därefter ta ut lönen i form av en aktieutdelning. Detta blir då lägre beskattat än om man hade fått lönen direkt från företaget. För att förhindra detta har 3:12 regeln införts. Det är dock fortfarande möjligt att i vissa situationer få betalt i form av aktieutdelning, och därmed betala mindre i skatt. För att detta ska vara tillåtet får utbetalningen inte överstiga det s.k. gränsbeloppet.
Inom politiken har man försökt ändra 3:12 regeln, men detta har mött hårt motstånd från Svenskt Näringsliv och andra intresseorganisationer.
Gränsbeloppen för beskattning
För de som vill ta ut lönen via aktieutdelning finns det ett gränsbelopp man måste förhålla sig till. Det är nämligen bara upp till ett visst belopp som man kan beskatta 20 %. Förenklingsregeln har ett grundbelopp som ligger på 169 125 kronor för 2018. Upp till detta gränsbelopp beskattas inkomsten som inkomstslaget kapital, med en skattesats på 20 procent. Utdelning över denna gräns beskattas som inkomst av tjänst. Den totala skattesatsen varierar därmed från kommun till kommun, men kan bli så hög som 58 procent.
Gränsbeloppet räknar in det totala som anses vara lön i företaget, oavsett om det är en eller flera personer som tar ut lönen i form av en aktieutdelning. Ju fler personer i företaget, desto snårigare blir det när det kommer till att räkna ut vad som ska beskattas och hur mycket det ska ligga på.
3:12 regeln och fåmansbolagsreglerna
I fåmansföretag kan man däremot lyfta en del beskattning genom att ett så kallat lönebaserat belopp får läggas till i det årliga gränsbeloppet. Detta gäller dock inte alla fåmansföretag. Bland annat så måste då personen äga minst fyra procent av aktierna, och lönen måste betalas i kontanter, inte i andra egendomar.
Gränsbeloppet kan beräknas på två sätt: enligt huvudregeln eller enligt förenklingsregeln. De två reglerna fungerar på följande sätt.
Huvudregeln
När gränsbeloppet beräknas enligt huvudregeln tas hänsyn till flera individuella faktorer, som
- omkostnadsbelopp
- lönebaserat utrymme
- sparat utdelningsutrymme
Formeln för beräkning av gränsbelopp enligt huvudregeln ser ut på följande vis:
Omkostnadsbelopp x 12,20 % + lönebaserat utrymme + sparat utdelningsutrymme från förra året x 106,20 %
Förenklingsregeln
Denna regel utgår från inkomstbasbeloppet. Formeln för att beräkna gränsbeloppet enligt förenklingsregeln ser ut så här:
2,5 inkomstbasbelopp x (Antal ägda aktier/Totalt antal aktier ) + (Sparat utdelningsutrymme från förra året x 106,20 %)
Om man upplever det som alltför krångligt kan man först kolla runt på internet för att hitta olika räknesnurror. Annars är det en bra idé att kontakta Skatteverket för att fråga hur man ska göra. Man kan också kolla med en revisor. Vanligaste felen folk gör är att de inte vet vad som räknas som lön eller inte. Genom att kontakta en revisor eller en konsult kan man kolla upp vad som gäller innan man genomför större förändringar. Denna regel påverkas nämligen av hur ägandet ser ut, om det är ett passivt ägande, om du planerar att ge bort aktier, eller annat.